GrÀnsposten (reseguid FÄrö)
FÄrö Àr en mycket speciell del av det mycket speciella Gotland
Natur och kultur och sandstrÀnder
Ytterst i havet ligger FÄrö. VÄgorna och vinden har hjÀlpts Ät att forma kalkstensberget och skapa inte bara raukarna och klapperstensfÀlten utan Àven alla hÀrliga sandstrÀnder.
Det Àr den sÀregna naturen som locka och fascinerar. FÄrö Àr en mycket speciell del av Gotland. HÀr bor ungefÀr 600 personer Äret om men under sommaren sÄ invaderas ön av fastlÀnningar. Alla har dom blivit betagen av FÄrös charm. KÀndis faktorn Àr vÀldigt stor hÀr pÄ ön. Listan kan göras lÄng pÄ alla vÀlkÀnda namn som har sitt sommarviste hÀr.

Martallarna som har formats
PÄ FÄrö Àr naturen mer ÄterhÄllsam och stram. Martallarna som har formats av vindarna frÄn havet ligger böjda efter marken. Raukarna har skapats av undervattenströmmar innan landhöjningen, dom stÄr dÀr mÀktigt som stora statyer ute pÄ Lauters och Digerhuvud. Digerhuvud Àr Sveriges största raukomrÄde och strÀcker sig norr om Lauters upp mot Helgumannens fiskelÀger.
Helgumannens fiskelÀger
Fisket har alltid varit en viktig del för FĂ„röborna och Helgumannens fiskelĂ€ger var FĂ„rös viktigaste plats för strömmingsfisket. SĂ€gen sĂ€ger att nĂ€r fiskelĂ€gret var som störst sĂ„ bodde det en helig man âen prĂ€st eller munk- som höll morgon och aftonbön varje dag. Efter honom har fiskelĂ€gret fĂ„tt sitt namn.
Jakten pÄ kutar
PÄ FÄrö sÄ finns det fyra stora gÄrdar GÄsemora, Marpes, Lauthers och DÀmba dessa gÄrdar Àgde alla uddar runt FÄrö dÀr jakten och fisket var bra, dÄtidens storgodsÀgare.
Jakten pÄ kutar (sÀl pÄ gotlÀndska) var ocksÄ livsviktig. Varje kut motsvarade en gris för en fastlÀnning. HÀr anvÀndes speciella fÄngstredskap som man kan beskÄda pÄ museet vid Ekeviken. Under jakten sÄ bodde man i sÄ kallade kutbodar dÀr man lÄg och passade och vÀntade att sÀlen skulle gÄ i fÀllan. Det innebar ett dygnetrunt jobb för tvÄ mÀn.
Förutom att sola och bada pÄ den hÀrliga sandstranden vid Ekeviken finns det ett litet museum dÀr du kan se fÄngstredskapet som anvÀndes vid sÀljakten. SjörÀddningen hade sin bas hÀr mellan 1860 till 1943 och man kan se hur dÄtidens sjörÀddare hade det. Under den hÀr tidsperioden sÄ rÀddades 717 personer frÄn en drukningsdöd och 78 fartyg undkom att förlisa. Det Àr vÀrt sitt besök och det har öppet pÄ lördagar och söndagar.
HÀrliga sandstrÀnder
Men FÄrö Àr nog mest kÀnd för sina hÀrliga sandstrÀnder som finns pÄ norra ön. Sudersand med sin tvÄ kilometer lÄnga sandstrand Àr den mest vÀlbesökta stranden. HÀr finns det bÄde camping och restauranger med stugby. Vill man inte var vid den hÀr populÀra stranden sÄ kan man leta reda pÄ den avskilda viken vid FÄrö fyr. Men dÄ mÄste man se upp med dom kraftiga undervattenströmmanrna som kan vara dÀr. KÀnner man för att vara en naturist sÄ kan man slÀnga av sig klÀderna och sola och bada pÄ Noustra Aure som ligger vÀster om FÄrö fyr. Vill man ha klÀderna pÄ kan man fortsÀtta till SkÀrsende som Àr en lite och mysig strand med hÀrliga sandynor.
Ingemar Bergman
NĂ€r man Ă€r pĂ„ FĂ„rö sĂ„ kan man inte lĂ„ta bli att nĂ€mna namnet Ingemar Bergman. Efter hans död sĂ„ Ă€r det hĂ€r varje Ă„r en speciell Ingemar Berman vecka för alla filmĂ€lskare. Ăr man lite nyfiken pĂ„ den omtalade biograf som Bergman hade kan man göra en tur ut till Hammra.
Packa picknick korgen
Det finns sÄ mycket vackert att se pÄ den hÀr delen av Gotland sÄ packa picknick korgen och ta en dag dÄ du Äker runt med bilen. Man kan i princip Äka runt hela FÄrö lÀngs med kustlinjen tack vare dom klapperstensfÀlten som Àr runt ön. Man kan börja direkt efter fÀrjan har lagt till vid Broa. Man tar och svÀnger av efter uppförsbacken vid kvarnen och kör söderut. LÀngst ut pÄ udden finns det ett fikontrÀd som av nÄgon konstig anledning har rotat sig pÄ den mest ogÀstvÀnliga del av ön som finns. Efter nÄgra kilometer sÄ dyker den engelska kyrkogÄrden upp.
Pest och pina
Den engelska kyrkogĂ„rden Ă€r en begravnings plats för besĂ€ttningen pĂ„ en engelsk segelbĂ„t som drabbades av pesten. Dom blev tvingade av invĂ„narna pĂ„ FĂ„rösund att begrava sina döda pĂ„ den hĂ€r platsen. NĂ„gra sekel senare sĂ„ skulle engelsmĂ€nnen resa en minnessten. Dom kom seglandes sjövĂ€gen med en minnessten för att hedra sjömĂ€nnen. NĂ€r dom skulle ta iland minnesstenen sĂ„ rĂ„kade dom tappa den över bord. Ăn idag sĂ„ har man inte lyckats hitta minnesstenen som gick till botten.
För mycket innanför vÀsten
PÄ vÀgen ut till Lauter sÄ kan ni se en ruin av en kvarn. Den kvarnen brann ner nÄgon gÄng pÄ 1800 talet och det berodde pÄ att drÀngarna pÄ Lauters efter mycket festande pÄ julafton skulle göra ett litet grabbstrÀck. Dom slÀppte loss vingarna innan dom gick pÄ julottan. Under tiden sÄ ökade vinden och trÀlagren fick ingen smörjning och dom gick varma och fattade eld. NÀr drÀngarna kom ut frÄn julottan sÄg dom bara en rökpelare av den nerbrunna kvarn. Vi Àr inte brÀnda pÄ FÄrö utan vi citerar den gamla bildekalen som fanns för mÄnga Är sen.
FÄrö for ever, har ni gjort ett besök hÀr sÄ förstÄr ni.



